Vi har påbörjat en ADHD-utredning för min dotter

Det här är ett inlägg jag har tänkt på länge, men som jag först nu känner mig redo att skriva. För ganska länge sedan började jag fundera på om min dotter kanske har ADHD. Det var ingen specifik händelse som väckte tanken, utan mer en samlad känsla av att något inte riktigt stämde. Hon har svårt att fokusera på skoluppgifter, tappar ofta tråden i samtal och blir lätt överväldigad av många intryck. Sådant som förstås kan förekomma hos många barn – men som i hennes fall påverkar vardagen mer än det borde.

I en perfekt värld hade en diagnos inte spelat någon roll. Alla barn borde få det stöd de behöver, oavsett vad som står i deras journal. Men verkligheten ser tyvärr annorlunda ut. Jag vet att det kan bli nödvändigt att ta strid för att hon ska få rätt hjälp i skolan – och då är det viktigt att ha dokumentation. Att veta vad vi har att göra med, om det nu faktiskt är ADHD.

Så här gick det till när vi påbörjade ADHD-utredningen

Jag tog kontakt med BUP för att få hjälp, och deras första steg var att be om ett underlag från skolan. De ville veta om lärarna såg samma svårigheter som jag. Efter att skolan skickat in sitt underlag återkom BUP ganska snabbt och meddelade att de ville gå vidare med en utredning.

Just nu, när jag skriver det här inlägget, är det två veckor kvar till det första steget i utredningen – en telefonintervju med mig som förälder. Det är förstås bara början, och själva utredningen kommer ta lång tid. Men det känns ändå skönt att vi är igång. Min dotter går fortfarande i lågstadiet, och jag hoppas att det faktum att vi påbörjat det här tidigt gör att hon inte behöver vänta för länge på stöd.

Det är med blandade känslor jag går in i den här processen. Jag vill så gärna att hon ska få rätt förutsättningar för att må bra och lyckas – både i skolan och i livet. Oavsett vad utredningen visar så är hon samma fantastiska, kloka och underbara person som alltid. Men om en diagnos kan hjälpa oss öppna rätt dörrar, så är det en väg vi måste gå.

För dig som misstänker ADHD hos ditt barn

Om du själv är i samma situation vill jag säga: lita på din magkänsla. Du känner ditt barn bäst. Det är inte alltid lätt att ta första steget, men det kan göra all skillnad i längden.