Varför jag fortsätter posta även när det känns meningslöst – om disciplin, drömmar och envishet
- 8 feb.
- 3 min läsning
Det finns dagar när det känns helt meningslöst att posta. När siffrorna inte rör sig nämnvärt, när engagemanget är lågt och när tiden och energin egentligen hade behövts någon annanstans. Ändå fortsätter jag. Inte av inspiration i första hand, utan av disciplin. Och envishet.
När jag startade mitt TikTok-konto i september 2024 hade jag egentligen inga stora förväntningar. Jag testade, lade ut, lärde mig längs vägen. Den 1 januari 2025 hade kontot 358 följare. Det kändes blygsamt. I juli låg jag på 1793 följare, och nu, i början av 2026, är jag uppe runt 3200.
I det stora TikTok-universumet är det ett pyttelitet konto. Men för mig är det ett väldigt konkret bevis på att något faktiskt händer. Att konsekvens spelar roll. Att det jag gör, även när det känns som att jag pratar rakt ut i tomma intet, ändå bygger något över tid.
Mitt mål med sociala medier är inte bara att “posta”. Jag vill göra det här till en del av min huvudsakliga inkomst. Och tack vare att kontot har vuxit har jag också lyckats få flera affiliatesamarbeten. TikTok är dock lite knepigt på det sättet, det är svårt att länka och styra trafik, vilket gör plattformen svår att använda fullt ut kommersiellt. Men även det är ett steg i rätt riktning. Ett kvitto på att jag är på väg, även om vägen är lång.
Målet för TikTok under 2026 är att nå runt 5000 följare. Inte för siffrans skull, utan för vad den kan möjliggöra. Helst vill jag också landa riktiga, betalda samarbeten framöver.
Snapchat är lite av en överraskning. Där har jag gått från runt 30 följare till ungefär 700. Även där har jag flera affiliatesamarbeten, och det verkar som att många företag gärna vill synas just på Snapchat. Samtidigt ska jag vara ärlig och säga att jag inte riktigt har tiden eller energin att satsa fullt ut där just nu. Så Snapchat får rulla på i sin egen takt tills vidare, utan några stora mål, bara närvaro.
YouTube har varit mer eller mindre pausat länge, men under slutet av 2025 började jag posta igen försiktigt. Resultatet blev runt 100 nya prenumeranter, och nu ligger kanalen på cirka 320. Målet där är tydligt, men långsiktigt: 1000 prenumeranter, så att intäktsmöjligheten finns även där framöver.
Och så har vi Instagram. Plattformen som just nu inte riktigt vill samarbeta med mig. Den 1 januari 2025 hade jag 258 följare, idag runt 360. Och i ärlighetens namn är det inte så konstigt. Jag har knappt postat under större delen av året. Det är först mot slutet av 2025 och nu i början av 2026 som jag börjat lägga upp samma innehåll som jag redan gör på TikTok, Snapchat och YouTube. Lite halvhjärtat, men ändå något.
Instagram är egentligen väldigt viktig för mitt företagande, just för att det är så mycket enklare att länka och arbeta med affiliates där. Om jag kunde få bättre snurr på Instagram skulle det vara ett stort steg framåt. Jag vågar inte sätta ett alltför exakt mål, eftersom kraven ofta känns högre där än på andra plattformar, men om jag kan ta mig till runt 1000 följare innan året är slut, då är jag nöjd.
Så varför fortsätter jag posta, även när det känns meningslöst?
För att varje inlägg är en byggsten. För att siffrorna, hur små de än är, faktiskt rör sig. För att drömmen om att kunna leva på mitt företag och mina sociala medier inte försvinner bara för att vägen dit är lång. Och kanske framför allt: för att jag vet att det här inte handlar om motivation, utan om att dyka upp ändå.
Envishet räknas också.




Kommentarer