Vi bryr oss inte: Julpynt i november

Det finns få saker som väcker så starka känslor som frågan: När får man egentligen ta fram julpyntet? För många är svaret stenhårt – “Inte före första advent!”. Det ska gärna vara tradition, rätt datum, rätt ordning och Gud förbjude att en julstjärna tänds innan kalendern säger det är okej.

Men som bekant: Vi bryr oss inte.

Jag plockar ner julkartongerna när jag känner för det, vilket i princip alltid är i början av november. Kanske till och med i slutet av oktober om andan faller på. För varför skulle jag begränsa något som gör mig glad?

Julbelysning, stjärnor, tomtar, mys. Det är mörkt och grått så många månader om året – varför inte sprida lite ljus så länge som möjligt medan man ändå kan?

Och nej, jag tänker inte sitta och räkna dagar tills första advent bara för att det är “så man gör”. Jag har inga inspektörer från Jultraditionsmyndigheten i hallen (skönt ändå, hade varit lite obehagligt), så jag gör det som gör mig glad. Punkt.

Och lika snabbt tar jag bort det igen.

Det roliga är att jag är lika extrem åt andra hållet. Medan andra sitter lugna i båten och väntar på Tjugondag Knut så att julen kan dansas ut, står jag där i köket på nyårsdagen och rafsar ner tomtarna i en kartong. Då är julen över. Julen har gjort sitt och nu vill jag ha rent, fräscht och nyårsnytt.

Tjugondag Knut kan dansa bäst han vill – men inte hemma hos mig.

Slutligen…

Gör det som gör dig lycklig. Livet är för kort för att leva efter andras åsikter om när du får hänga upp en ljusslinga. Vill du ha jul i november? Ha jul i november.

För i slutändan är det ändå du som ska leva ditt liv – inte grannen som rynkar på näsan över en för tidigt tänd adventsstjärna.