Vi har skaffat hund – välkommen Greta!
Det här inlägget är egentligen flera månader för sent.
Inte för att Greta är någon hemlighet. Hon har synts både här och där i mina sociala medier. Jag har helt enkelt inte hunnit med att blogga om hur det faktiskt gick till när hon kom till oss.
Vii har skaffat hund!
Och det gick betydligt snabbare än jag hade räknat med.
Jag hade egentligen letat efter en omplaceringshund i flera månader. Jag visste att jag gärna ville ha hund igen, men jag ville också vara ganska noga med vilken hund som skulle flytta in hos oss. Det måste fungera med hela familjen och med det liv vi faktiskt lever.
Problemet var att jag tyckte att det var nästan omöjligt att hitta rätt.
Jag satt på olika omplaceringssidor och tittade, tittade lite till och fortsatte titta. Men nästan alla hundar som dök upp verkade omplaceras på grund av någon typ av problem. Det kunde vara svårigheter med andra hundar, barn, ensamhet, utfall eller andra beteenden som gjorde att jag kände att det helt enkelt inte var rätt hund för oss.
Jag var inte ute efter ett stort rehabiliteringsprojekt. Jag ville hitta en hund som behövde ett nytt sammanhang och som samtidigt hade förutsättningar att passa in i vår familj.
Efter några månader började jag bli ganska less på hela letandet.
Så jag gjorde det jag ofta gör när någonting irriterar mig: jag beklagade mig på sociala medier.
Jag lade upp en video där jag pratade om hur vansinnigt svårt det verkade vara att hitta en omplaceringshund som inte samtidigt kom med en lång lista över olika beteendeproblem.
Och då hörde min gamla uppfödare av sig.
Som av en händelse hade hon en ung tik som sökte fodervärd.
Och ungefär så kom Greta in i våra liv.
Det var alltså inte alls genom någon av alla omplaceringssidor jag hade suttit och letat på. Istället dök möjligheten upp från ett håll där jag redan kände personen bakom hunden och hade förtroende för uppfödningen sedan tidigare.
Det kändes väldigt tryggt.
Greta är en Jack Russell Terrier och fyller snart ett år. Hon var alltså fortfarande väldigt ung när hon kom till oss, och under de månader hon har bott här har hon såklart hunnit bli en ganska självklar del av familjen.
Det är lite typiskt att jag kunde ägna flera månader åt att aktivt leta efter hund utan att hitta någon som kändes rätt, och sedan räckte det med att jag lade upp en frustrerad video på sociala medier för att rätt hund skulle dyka upp nästan av sig själv.
Ibland blir saker helt enkelt inte som man planerat.
I det här fallet blev det betydligt bättre!
Så även om presentationen kommer några månader för sent:
Välkommen till bloggen, Greta.
Någonting säger mig att det här knappast blir sista gången hon dyker upp här.




Kommentarer